Kategori: Funktionsnedsättning

I Sverige poängteras det ofta att alla människor är lika värda. På individuell nivå så ska en funktionsnedsatt individ ha rättigheten att vara delaktig i samhället och kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Det är viktigt att komma ihåg att allt funktionsrättsarbete i Sverige utgår från de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – som det togs beslut om år 2017 i Sverige. Utöver denna konvention har FN även skrivit in i Agenda 2030 att alla har rätt att delta och att ingen får lämnas utanför. Runt om i Sverige, precis som i alla andra länder runt om i världen, finns det barn och unga med olika funktionsvariationer. Barn och unga med funktionsnedsättningar omfattas av både FN:s barnkonvention och FN:s konvention om rättigheter…

Det finns ett ovanligt ord som beskriver en vanlig handling, Funkofobi, och det är ett ord man inte ofta hör till vardags. För vissa kan det kännas som ett påhittat ord, ett ord som inte existerar, men så är det inte. Funkofobi är ett ord som faktiskt finns, men det skulle inte behöva finnas i dagens samhälle. Det är något som beskriver det fruktansvärda som ofta sker även på 2020-talet; nämligen diskriminering och särbehandling av funktionsnedsatta, mobbing av funktionsnedsatta, utestängande och förtryck. Det är att likställa med orden rasism, homofobi och sexism. Funkofobi, smaka på det. Det där ordet som inte borde få finnas eftersom handlingarna som ordet beskriver inte borde få finnas i ett land där allas lika värde regleras i lagar och regler. Ändå finns ordet, för handlingarna…

Den synliga funktionsnedsättningen är uppenbar visuellt sett. Man ser den direkt genom att den funktionsnedsatte ser annorlunda ut, rör sig annorlunda, kanske använder hjälpmedel som rullstol eller permobil. Kanske går den funktionsnedsatte med käpp, eller har ett medfött annorlunda utseende som vid exempelvis Downs Syndrom - det är en funktionsnedsättning som syns och som ingen därigenom ifrågasätter. Ibland syns funktionsnedsättningen enbart i det sociala samspelet, men den syns. Den är påtaglig och går att sätta fingret på. En synlig funktionsnedsättning kan också försvåra, arbetsgivaren som den funktionsnedsatte individen sökte jobb eller praktikplats hos kanske nekar arbete på grund av den synliga uppenbara funktionsnedsättningen och man kanske blir pratad till som att man skulle förstå mindre trots att man förstår precis lika bra som många andra i ens egen åldersgrupp. Diskriminering…

Den osynliga funktionsnedsättningen är vanligare än man kan tro, den syns inte för den utomstående betraktaren. Det man ser är en person som är tillsynes helt frisk, även om det kan vara en person med en allvarlig fysisk åkomma som diabetes, hjärtsjukdom eller Ehlers-Danlos Syndrom eller exempelvis något annat som ADHD, Dyslexi, PTSD, Autism, depression eller SLE. Det är en osynlig funktionsnedsättning som inte syns även om den kan vara både psykisk, fysisk eller på något annat sätt påverkande för den individ som bär på den. Man ser den inte, men den som har funktionsnedsättningen påverkas i allra högsta grad av den och kan ändå behöva olika former av stöd för att ta sig igenom vardagen. Att ha en osynlig funktionsnedsättning gör inte funktionsnedsättningen mindre giltig. Den är bara inte…